Akassan är Storebror
Läser i nätupplagan av SvD om Jenz Kjellberg som inte får a-kassa för den stund han sitter och skriver blogg om sin arbetslöshet. Detta eftersom Smålandsposten äger siten han skriver på, och de frågade om han vill göra det och att de är arbetsgivare. Jens får ingen lön för skrivandet, och anser att han skriver på sin fritid som en terapi.
Första frågan som uppstått är givetvis … när har man fritid som arbetslös? Man stå givetvis stå till arbetsmarknadens förfogande 24 timmar per dygnmen vad får man då göra under dessa timmar? Räknar a-kassan med att man ska söka arbete 24/365? Är det möjligt? Och hur räknas övertid när man är arbetslös? Det finns ju regler för sådant när man arbetar, men som arbetslös är man alltid tillgänglig? Ringer en arbetsgivare och säger “Jag behöver dig nu”, sliter man på sig kläderna och ger sig iväg, släpper allt man har för händer, stänger av spisen och låter barnen svälta.
Ja, barnen … de har ingen dagisplats, eftersom han är arbetslös. Ska tiden man tar hand om barnen också dras av från a-kassan? Hur rimmar det med tillgänglighet 24/365?
Den andra frågan gäller hur länge man får ersättning från akassan. Tar man ett deltidsjobb så sjunker den tid man får ersättning raskt till 75 dagar. Och om eresättningen från a-kassan ska minskas med det oavlönade, frivilliga arbetet att skriva en blogg om sin arbetslöshet måste det rimligen räknas som ett deltidsarbete.
Jag har en bekant som sitter i komunalfullmäktige i en kommun. Ersättningen han fick därifrån gjorde att han fick meddelande om att han skulle få färre ersättningsdagar.
Anledningen att man bara får ersättning i 75 dagar är att vi, dvs riksdagen, vill tvinga arbetsgivare att heltidsanställa. Men det är ju inte de som drabbas. Det är den arbetslöse, som missar en möjlighet till social kontakt och kontakt med arbetslivet. Jag tror inte det är inte så många som föredrar arbetslöshet som man kan få intryck av när politikerna diskuterar.